nyttig?
Jag äter så grymt onyttigt så om ni bara visste :)
Lätt ett par chokladkakor om dagen, en massa smörgåsar istället för riktig mat..
Jag borde egentligen kunna göra det hur lätt som helst, eftersom Othilia alltid får bra och varierad mat. Jag skulle ju bara kunna äta som henne. TYP, ni fattar grejjen.
Men så har man fullt upp hela tiden, stressar runt mellan en massa saker som ska göras.
När Othilia sover så försöker jag hinna med så mycket som möjligt = jag tar en chokladkaka/ några smörgåsar i handen och skyndar ut i stallet.
Måste bara bryta sockersuget.. åt havregrynsgröt och drack juice till frukost. Jag VET att vi har choklad hemma och nu klättrar jag nästan på väggarna.
Ändå värre är det ju att jag är en sådan som kan äta i stort sett vad som helst utan att gå upp en massa i vikt. Hade jag gått upp en massa så hade jag haft en anledning till att bryta mönstret, liksom en spark i baken.
Men nu ska jag göra det här för MIN skull, för det är faktiskt inte bra att en massa skit som jag gör.
huh? kan nästan inte titta på bilderna..
Vet ni vad? I morgon ska jag svara på frågestunden så har ni några frågor ni vill ha med så släng in dom. Skulle ni ha tips på något ni vill att jag ska skriva om eller ta upp på bloggen så skriv gärna det där också så kommer jag göra ett längre inlägg om det.
Nu ska jag ut och promenera en sväng med lilla hjärtat <3
//Kram Tess
...
slappis
Har haft en jättemysig dag idag.
Varit i Kungälv med älsklingen. Tog en promenad och myste runt lite, passade på att springa in och sola lite medans Othilia sov. Det Behövdes verkligen, jag har inte solat sen i somras så jag är läskigt vit. (inte lika läskigt vit längre).
Ny vecka i morgon = nya möjligheter!
Denna veckan ska jag;
* Försöka träffa lite vänner jag inte träffat på länge, som betyder så mycket <3
* Spendera så mycket tid som det går med mina älsklingar <3
* Sätta full fart med mina unghästar igen, Ludde är frisk igen!
* Fortsätta sätta igång Mondeo
* Kolla runt lite på en ny lastbil och ev. åka och kolla på någon om vi hittar nån som verkar bra
* Fortsätta jobba fram ett kontrakt på en superrolig grejj som ni snart får veta
Som jag skrev så ska vi/ måste vi köpa ny lastbil men det är ju värsta djungeln det där, absolut när man inte är helt hajj på sånt där. Att dom sen kostar allt ifrån 300 000 - 4 milj är ju en annan femma.
Så billig som möjligt och så GRYM som möjligt, någon som har tips?
Och INTE typ nåt skumt märke, byggd i Polen.. haha aa ni vet.
Typ nåt sånt här vill jag ha!
eller
eller
Snälla tomten!!!
frågestund?
Så fråga på! Jag svarar på.. tisdag?
tagga våren nu!!
Jag vill ha grönt ute och sol
ljust blont hår,
mina JC-klackar
min favvo-jacka
jeans
bäst i världen -tjejen
älskling <3
Japp, tagga våren 2012!
Den kommer bli GRYM!!!
idag!
Va ute och hade en hoppträning nu i eftermiddag och höll seriöst på att dö så kallt var det.
Egentligen skulle Ylva ha haft träningen och jag skull ha varit i Båstad på secret mission men.. det kom en sak mellan så jag skjuter på Båstad en vecka istället.
Tråkigt att ha så mycket hemlisar för er som jag inte kan skriva ut här men DET KOMMER, jag lovar!
Vi håller på med en ganska stor grejj men runt slutet av februari så kan jag berätta mer.
Det var busiga och slarviga hästar idag på lektionen men tjejerna kämpade och var jätteduktiga. Nu är snart tävlingssäsongen igång och jag tror att det kommer att gå super för dom.
Johanna och Ebba, två av "mina" duktiga tjejer :)
ja å Svarten..
hovis har varit här och satt nya silverdojjor på Svarten och jag HAR BESTÄLLT MINA JC-KLACKAR :D
Svartens..
mina..
om någon vecka kommer dom, längtar <3
Le Mot Dom Som Försöker Krossa Dej, För Det Krossar Dom Att Se Dej Le!
Det skulle kunna vara du!
Usch, det där med stämplar är det värsta jag vet. Nu menar jag stämpel, alltså att man får en stämpel.. folk tror att du är på ett visst sätt, tycker på ett speciellt sätt osv.
Det kan räcka med ETT ord från dej för att någon annan ska få en stämpel på sej.
Kanske är du liiite avundsjuk på den där nya tjejen.. kanske råååkar du säga något du har hört som du inte vet är 100% sant osv.
För visst hade någon sagt att hon brukade ljuga mycket.. ryktet sprider sej. 3 dagar senare så vet alla att den nya tjejen är en "MYTOMAN" som man ABSOLUT inte kan lita på. Bara pga något som du kanske hade hört som du råkade berätta vidare. Något som antagligen inte var sant och som nu dessutom har blivit 20 ggr värre eftersom alla berättar historien lite värre än vad dom hörde.
Jag skriver faktiskt det här inlägget av en anledning.. som jag ska berätta i slutet om jag inte har ångrat mej tills dess.
Jag har haft tur! Jag har alltid haft mycket vänner, både bra och sämre vänner. Vänner som har gått bakom min rygg, vänner som alltid har funnits där och vänner jag trodde alltid skulle finnas där.
Jag har haft tur att jag har haft föräldrar som alltid har talat om för mej att jag ska säga vad jag tycker, även om alla andra säger tvärtemot. Som har lärt mej att inget som jag tycker är fel, det finns egentligen inget fel.. det handlar ju bara som smak och tycke inte sant?
Jag har haft/ har bra självförtroende och har aldrig låtit någon sätta sej på mej, skulle aldrig låta någon tala om för mej vad jag ska tycka och tänka.
MEN vad är det som gör att så många människor mår så bra av att trycka ner andra, som gör att dom behöver trycka ner andra för att höjja sitt eget självförtoende? för det är precis det dom gör..
Vad är det som gör att du väljer att starta ett rykte om just den där tjejen som du kanske faktiskt ser upp till och är lite avundsjuk på.
I mina ögon är det fega människor som så gärna vill vara vän med just den personen, kanske vill vara som den personen.
Det är svårt att stå för att man faktiskt är avundsjuk på den personen, istället hittar vi fel på den personen.. sänker den! För att göra den personen mindre och höjja sej själv.
Anledningen att jag skriver det här är en tjej, vi kan kalla henne Lisa..
Vi gick i samma dagis, växte upp ihop. Hon hade mycket kompisar, va söt, snäll.. had it all!
Började lågstadiet på olika skolor, hon var fortfarande poppis, hade mycket vänner..
I sjuan så bytte alla skolor, vi skulle börja högstadiet.. klasserna splittrades och slogs ihop med andra.
Jag hamnade inte i samma klass som lisa.. inte från början.
Redan några veckor in på den nya terminen så såg jag att hon gick mycket själv.. tänkte inte så mycket på det. Hon hade alltid haft mycket vänner så hon ville kanske vara själv bara.
Det började gå rykten om henne.. att hon var med en massa killar, folk började reta henne och kalla henne en massa taskiga saker.
Efter några veckor så kom en tjej jag inte kände så väl och berättade en sådan h*ra Lisa var. Jag fattade inget, sa inget speciellt för jag visste inget..
En dag så kom våran lärare och sa att vi skulle få en ny tjej i klassen. Vi gick i 8:an då.. det var på våren innan vi skulle börja 9:an.
Det var Lisa som skulle börja i våran klass.. utan att man egentligen hade märkt det så hade hon blivit så utfryst att i stort sett ingen pratade med henne.
Hon blev snabbt utfryst även i våran klass..
Jag började prata med henne mer och mer.. hon var med mej i stallet och red min ponny Candy som jag hade då.
En dag så kom inte Lisa till skolan mer.. hon var "sjuk" i över en vecka innan det kom fram att hon tagit en överdos och hade blivit tvångsomhändertagen.
Jag hörde ifrån henne när hon kom ut.. vi träffades och pratade lite ytligt, tog en promenad. Pratade egentligen inte om vad som hänt utan bara om andra saker.
Sist jag hörde ifrån henne var för tre år sedan.. då låg hon på drog avvänjning i Umeå.
jag har försökt få tag på henne efter detta utan resultat.
Sökt efter henne på nätet osv.. vet inte vad som hänt.
Jag träffade en vän till henne för ett tag sedan och vi pratade lite om henne. Hon berättade hur ofta Lisa brukade prata om mej, att jag var en av hennes bästa vänner och en av dom enda hon kunde lita på.
Jag? det enda jag hade gjort var att prata med henne några gånger i skolan.. sagt ifrån några gånger när folk var dumma och hon var med mej i stallet EN gång. Och JAG var hennes bästa vän..
Nu pratar vi mobbing som började på högstadiet, när man är kanske 13 år.
Som började utav ren avundsjuka. För inga av ryktena var sanna.
För tre år sedan när hon var 21 år satt hon fortfarande fast i samma skit som hon fastnade i när hon var 13 år, P.G.A mobbing på högstadiet.. bara för att folk ville vara som hon.
Jag vet egentligen inte vart jag vill komma.. mer än att jag hatar stämplar!
Du ska kunna ha på dej vad jag vill, lyssna på vilken musik du vill, tycka vad du vill, göra EXAKT som du vill och ingen, absolut ingen ska säga något om det. Om någon ändå måste göra det.. säg det till den personen direkt om du har mod nog att göra det.
// Kram Tess
drar ut!
Ska jobba lite med Chick.
Hörs till kvällen?
...
just like you..
Nu är en Iphone 4s 64gb påväg hem till mej, hope we can be friends :D
Så nu är jag precis som alla andra..
Byebye till dej
hejhej på dej
Tora!
Den ponnyn är underbar, grym känsla att sitta på varje dag.
Red lite dressyr, jobbade endel med galoppen. Mycket raka spår.
Hon är ju ganska så het och går gärna iväg lite på långsidorna, absolut i galoppen.
Ett tips med "sådana" hästar;
Utnyttja kortsidan! Innan du går ut på långsidan, lägg en liten volt och samla hästen. Rid ut på långsidan i en sluta.
När du har kommit en bit, rakställ och rid rakt fram.
Blir hästen stark och försöker gå iväg så peta in rumpan igen och fortsätt i sluta en bit till för att samla ihop hästen. Brukar alltid funka jättebra på pigga och lite heta hästar :)
Luddes ben såg så fint ut igår att jag lät honom stå utan bandage. Så nästa vecka kan jag nog fortsätta jobba med honom. :)
Lugn morgon = busy kväll!?!
stämmer nog.. har latat lite på morgonen så kommer få fullt upp till kvällen men man måste ta det lugnt ibland också!
Ska rida Tora till kvällen, kommer nog bli grymt kul, som alltid. Har DU någon häst där hemma/ favorithäst som alltid får dej att rida runt med ett leende på läpparna?
Tora är sådan!
Jag köpte henne som 3-åring och red in henne själv.
Vann 5-årschampionatet i hoppning
2:a i 6 årschampionatet i hoppning
Placeringar i Nationella Msv
* Ja kommer alltid skryta om mina hästar, det stör nog endel.. folk får lära sej leva med det! Misstro inte och tro att jag skryter om mej själv, för det är det värsta jag vet *
Efteråt så ska Mondeo och Chick tas omhand och Luddes sår ska läggas om IGEN. Blir nog sista gången jag lägger om, ser det bra ut får han gå utan sedan <3
Kanske så kommer inlägget om "stämplar" under kvällen.. måste gå igenom det och kanske rensa lite. Det är så lätt att man är lite för privat eller "för" kanske man inte ska säga för det är väl det som en blogg handlar om.. men jag ska se vad jag vill och inte vill ha med.. men det kommer, promise!
Me <3 Jeffrey
Har ett par Jeffrey Campbell lita som är världens underbaraste skor, bästa köpet!
MEN är såå sugen på att köpa ett par JC lita spikes.. vet dock inte om det är värt det.
Dom är slutsålda överallt men ett ställe i England får hem den 10 feb..
JC Lita, dom som jag har!
Skulle säkert kunna få en tusenlapp iaf för dom jag har men tror att träklackarna kommer hålla i sej och vara moderna i vår också så vill egentligen behålla dom.
JC Lita Spikes, SOM JAG SKA HA!
skulle ha köpt dom i höstas men tyckte det va lite mycket pengar just då, hade köpt endel annat och så.. sen hade jag nästan föträngt dom tills Tobbe frågade varför jag inte hade köpt "spikskorna" haha sötast <3
hummhummm stora funderingar på en tisdag sådär.
Othilia på bvc!
Vi var där och lekte i någon timme på öppna förskolan innan också, det tyckte Othilia vaa dunderskojj!
Hon växer så det knakar också. 9750 g och 75 cm lång. Snart 10 kg!!
Mammas prinsessa <3
baksidan med att jobba med djur!
Vad dom inte tänker på är alla baksidor med att jobba med djur.
För det första så är det grymt mycket jobb, det ska man inte försöka stick under stolen med, det tar TID.
Det är man ju ofta medveten om ifall man hållt på med hästar ett tag så det är inte den sidan jag menar med "baksida".
Tänk dej att du får hem 4 nya hästar. Unga hästar. Dom ska ridas in och utbildas.. kanske matchas för championat osv.
Du lägger all din tid på dom. Utbildar och sätter din egen prägel på dom.
Lär känna varje hästs egen personlighet och vet deras styrkor och svagheter.
Jag överdriver inte när jag säger att dom blir familjemedlemmar. Vi är oerhört noga med våra hästar. Tar aldrig några onödiga risker. Tar alltid ut veterinär vid sårskador och kör alltid till klinik vid koliker osv.
Skulle aldrig försöka behandla en häst själva.. inget ont mot dom som gör det men jag gör det inte.
Helt plötsligt kommer dagen då du har gjort "ditt" med dom hästarna.. nya hästar ska komma in och ditt jobb är färdigt, det är dags att lämna över till nya ryttare.
Spekulanter dyker upp och ska kolla på hästarna som du har lagt all din tid och omtanke på.
Jag visar alltid mina hästar med stolthet!
Alla hästar har styrkor och svagheter, jag försöker jobba med hästen inte emot den.. alltså jag ser till hästens starka sidor. Givetvis ska man jobba med hästens svaga sidor men att köpa en häst utan hoppkapacitet billigt och sedan jaga runt den på hoppbanorna, det är inget jag tror på.
Jag är alltid så noga jag bara kan med att hästarna ska hamna rätt, försöker få reda på vad köparna vill använda sin blivande häst till och rekommendera den häst jag tror bäst skulle kunna uppfylla deras krav.
Men det är inte alltid det blir rätt ändå.. jag har varit med om det förut. Man säljer en lovande häst, kanske en ung häst med framtiden för sej.
Något år senare ser du samma häst stoppa ut sej kanske för att den blivit pressad för hårt..
Kanske börjar den vandra runt mellan olika hem..
Där har du baksidan av att jobba med hästar, du måste påminna dej om att det du gör är ett jobb..
Jag kan inte ringa upp och köpa tillbaka en häst som börjat vandra runt för kanske det dubbla mot vad jag sålde den för.
Jag är inte rätt person att säga det egentligen, för jag har gjort det förut..
Kanske är jag för blödig för att jobba med hästar.. men samtidigt tror jag att det är precis det som behövs.
Det finns så mycket "handlare" som aldrig skulle dra sej för att sälja en halt häst som tävlingshäst osv. Jag tror att det behövs handlare med hjärta.. som bryr sej om sina hästar.
Det senaste har jag börjat skriva med i kontrakten att jag vill ha återköpsrätt vid ev. försäljning. Då får man en chans att köpa tillbaka hästen om man vill det och man får också reda på om något skulle ha gått snett.
En annan baksida med att jobba med hästar eller faktiskt att ha djur överhuvud taget är naturligtvis när hästen gjort sej illa.. såpass illa att inget går att göra. Kanske pga ålder eller skada.
Att då vara den personen som ska vara stark och ta det jobbiga beslutet att faktiskt ta bort en vän.. någon som betyder så mycket för dej. Den personen är det inte alltid roligt att vara..
Jag brukar se det så.. att efter allt som just den hästen har gett mej, så är de det minsta jag kan göra. Att se till att den slipper lida och får ett värdigt slut.
Man måste vara stark. Bita ihop.
Jag är inte ovanligt kall, okänslig.. och man vänjer sej aldrig.
När jag har varit tvungen att ta bort någon av mina hästar har jag alltid varit med. Dom ska inte behöva följa med någon främmande människa på en främmande plats.. jag vill inte att dom ska behöva ana att något är på gång, att något ska hända.
Jag gillar därför inte att stå och borsta i timmar innan och gosa en massa extra osv.
Jag försöker göra den dagen som vilken dag som helst. Hästar är vanedjur och är väldigt känsliga för förändringar. Det ska inte springa en massa ledsna människor i boxen och hänga runt halsen osv.
Dom får sin mat som vanligt, går ut i hagen som vanligt, blir omskötta som vanligt.. får på sej sina grejjer och lastas. Precis som ett vanligt rutinbesök.
Väl på plats så är stora morotshinken med.. morot, morot,morot.. allt för avleda uppmärksamheten på att något skulle vara skumt.
Sen brukar allt gå väldigt fort.
SEN kommer tårarna, sprutande, i massor.
Det har varit gånger då jag bitit ihop så det känns som om käkarna ska lossna men jag vägrar stressa upp min häst där i den situationen. Allt ska vara som vanligt.. inget är konstigt.
Visst finns det baksidor i att jobba med hästar. Men dom ger oss så oerhört mycket, som jag aldrig skulle kunna ge igen... så det lilla är det minsta jag kan ge tillbaka. Att ge ovillkorlig omvårdnad från dag 1 dom kliver in i mitt stall till den dagen dom kliver ut och inte längre är mitt ansvar.
bara lite tankar sådär på en söndagkväll..
saknar.. kommer alltid sakna.. kommer alltid leva vidare i våra minnen..
vadskajagskriva och hund
söndag nu då.. trött! blir nog en slappisdag idag tror jag.
Luddes sår läker jättefint. La om bandaget igår igen och benet är fortfarande kallt och fint.. han får nog ha bandaget ett tag till så han inte trampar upp såret bara. Sitter så himla dumt bak på ena ballen.
Tänkte ta en lite off-dag efter en tuff helg och så kör jag igång på 100 nästa vecka (imorrn).
Trodde aldrig att jag skulle skriva detta men jag är så sjukt sugen på att skaffa hund.
Jag förlorade min hund Hugo i oktober 2010 pga akut magomvridning. Han var en Grand danois på 10 år så dom tyckte inte att det var värt att operera honom.. eller vi valde själva att vi ville ta bort honom. Han hade börjat få ont av åldern, ont i leder osv så det hade inte varit rätt att operera honom.
Trodde aldrig att jag skulle vilja ha en ny hund men jag börjar faktiskt känna för det igen..
Jag och Tobbe har pratat om det och jag vill absolut ha en likadan hund medans Tobbe nog vill ha en lite mindre, fast jag får bestämma..
Vi ska iaf vänta tills framåt våren när Othilia blivit lite större och vi ev. börjat fixa ett annat boende.
Skulle gärna ha en tigrerad precis som Hugo var men e rädd att det blir för likt..
mamma och hugo <3
Trodde som sagt aldrig att jag skulle vilja ha hund igen för det tog så grymt jävla hårt på mej att förlora honom så om ni bara visste..
Jag tror inte att folk märker sånt på mej, jag är bra på att hålla saker för mej själv.
Jag är väldigt privat som person tror jag. Med mina närmsta kan jag vara jättekänslig och klen men folk som inte känner mej så bra tror nog att jag är ganska kall tror jag :)
Vi får väl se.. jag har iaf orkat börja TÄNKA på det.
min finaste vän <3
You´re the type of boy I´d make a sandwich for
en morgon i bilder..
Vaknar kl: 07.57 av att världens goaste tjej tycker att vi ska gå upp Nuuuuu <3
vi byter om, sätter oss o käkar frukost.. Ohilias favorit, gröt! och ett kex med leverpastej, GOTT!
Ohilia kör en dagens outfit! Pippi-tröjja, leggins och stickade strumpor. Hon hittar tillslut en pose hon blir nöjd med, sådääär!
mammas tur att vela runt.. blir tillslut no-makeup. håret i en slarvtofs.
Jeans från Killah och en top från Club L
skorna är från Nelly
uuuuut i bilen
sen åkte vi till backaplan..
köpte ny bilstol till Othilia.
Blev naturligtvis lite onödigt också till Othilia.. leksak, strumpor, drickmugg, tossor (typ skor)
Ohilia i sin nya stol på vägen hem <3
Nu sover Othilia och ja ska snabbt slänga i mej lite lunch.. sen ska othilia äta och jag ska ha hoppträning kl 14.
Sen är det mina egna hästar till kvällen.. sen blir det förhoppningvis kväll och mys :)
Låt ingen tala om för dej att du inte kan!
Det är det värsta jag vet.. vad har fått dej att tro det? och dessutom innan du ens har försökt?
Det finns bara en sak som är värre och det är när ANDRA talar om för någon att -DU kan inte!
Då ser jag rött, jag lovar!
Man kan inget från början, man LÄR sej däremot precis vad man vill och det är bara du själv som sätter gränserna.
Jag är jättedum med det där och har alltid varit. Jag har alltid velat kunna allt innan jag ens testat det.. jag tyckte det var pinsamt att visa att det var något jag inte kunde.
Jag umgicks endel med äldre när jag var yngre och tränade även ihop med äldre. Och jag ville naturligtvis vara lika bra som dom.
Jag vet inte hur många timmar jag har övat och övat och övat hemma i smyg bara för att kunna lika bra som dom som var äldre.
Idag skulle jag kalla det jävlar anamma och det gav ju faktiskt resultat.
Låt aldrig någon tala om för dej att du inte kan, har man bara viljan så klarar man allt.
Jag red upp till La hoppning med placeringar på en ponny som var korsning shettis/islandshäst och som alla skrattade åt när jag kom ut på tävlingar med.
Vi representerade göteborgs och bohuslän i en stor ponnytävling son hette Hippokampen som fanns då.
Låt aldrig någon trycka ner dej, tala om för dej att det där klarar du aldrig..
Se det istället som en sporre och bevisa för alla att det var just det du kunde.
Var inte rädd för att drömma STORT, inget är omöjligt.. låt ingen få dina drömmar att låta dumma!
Saker kan verka helt omöjligt men när du väl har klarat dom så var det helt plötsligt världens lättaste grejj.
Inget är svårt när du kan det!
OM du skulle misslyckas.. skäms inte för att erkänna det!
Det finns alltid dom som vill sparka på den som ligger så var snabb upp på fötterna.
Backa tillbaka.. ladda! Och kom tillbaka tusen gånger starkare.
LÅT INGEN TALA OM FÖR DEJ ATT DU INTE KAN FÖR DU ÄR GRYMT BRA OCH UNIK PRECIS SOM DU ÄR!
kram Therese
